Börjar känna mig instängd riktigt ordentligt nu för tiden, mitt ute i skogen utan körkort eller bil att ta mig någonstans, sen en annan sak, där är ändå ingen som vill träffa mig längre iheller verkar det som. Ingen som hör av sig till mig och när jag hör av mig så blir det inget bestämt för personen i fråga bara svarar mig 2-3 gånger!

 

Börjar faktiskt bli lite förbannad, har jag gjort något fel? Har jag sagt något olämpligt till någon? Är jag otrervlig som person? Själv kan jag inte komma på någonting som jag har gjort eller sagt som någon skulle finna stötande eller otrevligt, men om det nu skulle vara så, säg det då till mig så jag kan säga förlåt eller försvara mitt uttalande!

 

Blir sur när ingen hör av sig till mig eller vill hitta på någonting! Det kan väl inte vara för att jag har barn, tror folk att jag inte kan ge mig ut och ha roligt då eller? Finns ju någonting som heter barnvakt så man kan ge sig ut på en tjejkväll eller något åt det hållet, man kan göra det fast man har barn!

 

Tråkigt att ingen av dem som man känner som har barn i samma ålder inte har lust att träffas iheller, mest för barnens skull menar jag, Willy vill ju ha någon att leka med, han behöver det ibland, speciellt eftersom han inte går på dagis än!

 

USCH!Hatar detta! Vill komma ut ur detta huset! Vill hitta på något roligt och skoj! Det ända man gör numera annars är att åka till familia eller väla någon helg i månaden och det är INTE roligt att göra det varje gång man kommer ifrån huset! Man är lika uttråkad när man kommer hem igen som mär är när man lämnar huset, skittråkigt!

 

Puss på er!